Lördagen den 11 april 2026 bullade Östkinds hembygdsförening upp utanför ICA i Östra Husby. Vi delade ut gratis bokpaket bestående av boken om textil på Vikbolandet, några äldre årsskrifter samt vår informationsbroschyr om hembygdsföreningen. Vi hade också programblad för året och en skål med godis.
Folk som gick förbi var lite försiktiga men när de förstod att bokpaketet var gratis gick de fram till oss och sedan visade det sig att flera var väldigt intresserade av sin hembygd och vi fick trevliga diskussioner. Vi delade ut ca 25 paket och hoppas att någon nappade och också vill bli medlem.
Lotta Arrelid
Föreläsning om Vasatiden på Vikbolandet
Föreläsning om Vasatiden på Vikbolandet med Erik Petersson den 21 september 2025.
Tänk att Vikbolandet haft så stor betydelse för Vasaätten!
När Erik Petersson föreläste om Vasatiden på Vikbolandet var intresset stort, fler än 100 personer strömmade till Östra Husby bygdegård. Erik är fil. dr i historia vid Linköpings universitet och besitter stor kunskap i ämnet.
Vasatiden sträcker sig från 1521 till 1611 och under den perioden uppfördes flera s.k. vasaborgar i landet bl.a. Stegeborg som byggdes ut till en präktig vasaborg och som också var en av de viktigaste platserna i Östergötland. Med borgen följde Stegeborgs län vilket bl.a. innefattade stora delar av Vikbolandet.
Och det händer mycket på Stegeborg. Gustav Vasas son Johan III föds där 1537, Svante Sture d.y. får det som förläning och under 1540-talet belägrar Nils Dackes trupper borgen i uppror mot kungamakten. 1595 får Sigismunds yngre syster Anna borgen som förläning och hon finns också med i kulisserna vid det s.k. onsdagsbröllopet. Under orostiderna som var ständigt närvarande under denna tid äger också slaget vid Stegeborg rum 1598, en kamp mellan hertig Karl, sedemera Karl IX, och Sigismund.
Andra platser för vasarna på Vikbolandet är Skenäs slott som under mitten av 1550-talet innehas av Cecilia Vasa, Rönö slott som Johan III byggde om till ett renässansslott samt Bråborg dit Johan III:s andra hustru Gunilla Bielke flyttar 1595 och där hon senare avlider. 1618 avled även deras son hertig Johan av Östergötland på Bråborg.
Efteråt stannade Erik kvar för ytterligare frågor, diskussioner och fikastund för alla hugade.
Lotta Arrelid
Föreläsning om Sverigebilden den 24 september 2024
”Röda stugor tåga vi förbi”, Kalle Bäck stämmer upp i skönsång för att illustrera den bild vi har av den svenska landsbygden. Men hur såg bebyggelsen egentligen ut om vi går tillbaka till 1840-talet och tittar framåt?
Många av de förändringar som skedde av bebyggelsen under 1800-talet var rent pragmatiska. Visserligen var rödfärgen bra på att skydda huset men varför kosta på det när man hade gratis virke? Först när det blev lönsamt att sälja skog, under 1860-talet, tog rödfärgningen av böndernas hus fart.
Och varför lägga på ett tungt och dyrt tegeltak på ladugården när halmen redan fanns?
Går vi in i ett hus här på Vikbolandet under mitten av 1800-talet var det troligt att det fanns en öppen härd där man lagade mat, kunde värma sig och som gav ljus under mörka kvällar. Det är först när fotogenlampan, som var relativt billig, gör entré som järnspisen börjar bli vanlig, hur skulle man annars kunna arbeta med sina redskap sena mörka kvällar?
Trots att Kalle varken använder PowerPoint eller bildspel trollbinder han sin publik i Östra Husby bygdegård och vi får höra om enkelstuga och parstuga, fähus och äppelträd och efter att föredraget är slut är det många som vill ställa frågor.
För den intresserade kan jag rekommendera Kalle Bäcks bok Sverigebilden- en historia om rödfärg, tegel, trädgårdar och byggnader där finns en hel del exempel från Vikbolandet.
Lotta Arrelid 240922
Vikbolandet från ovan
Föreläsning 240914, Vikbolandet från ovan med Mikael Hagdahl.
Tänk att få flyga över Vikbolandet och se allt från ovan!
Det var precis vad vi fick vara med om när Mikael Hagdahl visade och berättade kring Flygstabens foton från 1954 och 1974.
Resan startade vid Östra Stenby järnvägsstation, som numera är riven. Vi svävade länge över Östra Husby och fick se byggnader som nu är försvunna och nya byggnader som kommit till.
Sträckningen för väg 209 var delvis annorlunda tidigare och när Vikbolandsbanan lades ner 1960 byggdes ibland den gamla banvallen om till väg, där var ju redan ett stadigt och bra underlag.
Många av de 35 åskådarna nickade igenkännande när gamla skolbyggnader, affärer och mejerier dök upp; Hälsogården mindes många, liksom Häggs café och cykelaffär och Helenedals lanthandel och inte minst väcktes minnen när vi fick se foto på hur tåget på Vikbolandsbanan liksom svävade över vattnet vid Mönnerum.
Även 1958 togs en del foton över Vikbolandet. Detta i samband med att man förberedde för Marvikens Atomkraftverk där man hade storslagna planer.
Avslutningsvis hamnade vi på piren i Arkösund. Ett gammalt foto visar den smala remsan som tog tåget ända ut till havet.
Lotta Arrelid
ÖHF järnvägsstation
Bokprat i Boglinatorpet
Östkinds hembygdsförening arrangerar bokprat i Boglinatorpet den 14 april 2024 .
Med aprilstormen vinande utanför fönstren var det extra mysigt att samla en liten skara kring brasan i Boglinatorpet.
Helene Axelsson, som under många år arbetat som bibliotekarie i Mjölby, höll ett intressant bokprat med tema Vikbolandet.
Dramat på Broxvik av Lyttkens kände vi alla till men vi fick dessutom höra om En väv av lögner av Fägerskjöld, som har sin utgångspunkt i USA dit den mordanklagade men sedan frikända Helga flyttade. Helen berättade om Lidmans trilogi om rysshärjningarna 1719 liksom Jarnvalls Vasalandet Vikbolandet som är intressant, lättläst men med en mängd olika kungligheter att hålla reda på. Vidare några vikbolandsbor; Gertrud Hellbrand och förstås Sven Wernström.
Några flera böcker blev det och under tiden fikade och diskuterade vi och en lyckligt lottad person fick gå hem med lotterivinsten Och allt blir återfött av Lidman.
Vikbolandsbanan
Föreläsning om Vikbolandsbanan 231014
Nog var det fullsatt alltid på resan med tåget ut från Norrköping till Arkösund. Runt 90 personer hade bänkat sig i Östra Husby bygdegården denna blåsiga höstdag för att lyssna på järn- och spårvägsentusiasten Willy Forsström och vår ordförande Mikael Hagdahl.
Temat för dagen var Vikbolandsbanan som löpte från Östra Station i Norrköping via en mängd små stationer ända ut till Arkösund.
En liten bit in på 1890-talet var banan klar och 1960 lades den ner. Flera i publiken hade varit passagerare på tågen när det begav sig och nu fick vi alla via fina bilder följa med på resan med stopp vid varje station. Många av foton kommer från Harry Harrysson som tillsammans med Willy Forsström givit ut boken Järnvägsminne 3.
Tanken var från början att Norrköping skulle få en uthamn i Arkösund eftersom den fem mil långa Bråviken kunde frysa till under kalla vintrar. Riktigt så blev det aldrig eftersom man under denna tid köpt in isbrytare som kunde hålla rännan i Bråviken öppen.
Banan kallades i folkmun för Gurklisten, raksträckorna på den upphöjd banvallen påminde därom. Här kunde nog lokförarna brassa på lite och tågen kunde komma upp i en hastighet av 80 km/timme. Men på sträckan utmed Mönnerumsån fick man köra försiktigt, den var ökänd och flera olyckor med urspårade tåg skedde där.
Lite eftersnack med medhavd matsäck avrundade dagen. Inte hade vi väl trott att så många skulle komma på vårt arrangemang, jätterolig avslutning på ett innehållsrikt år för hembygdsföreningen!
Lotta Arrelid
Berättarträff
Från Kofi Annan till kantor Narby –
Berättarträff i Boglinatorpet den 17 september 2023 med Östkinds hembygdsförening.
Vi var sju personer som samlats denna fina sensommardag för att berätta och lyssna till varandras historier.
Lago Wernstedt från Näs inledde med att berätta om sina möten med Kofi Annan, hur han vid ett flertal tillfällen varit gäst i hans hus i New York. På frågan om vad som mest överraskat Kofia Annan som Generalsekreterare för FN svarade han att det var att han måste vara så kvicktänkt, att snabbt kunna svara på alla olika frågor han fick. Men det kanske inte är så många som vet att Kofi Annan också varit en flitig gäst hos Lago på Näs här på Vikbolandet.
Liselotte Axelsson berättade om den fina handelsträdgård henne morfar och mormor startade på gården Klingsberg i Östra Stenby 1935. Oj vad mycket grönsaker, blommor, frukt och bär som odlades där. Efter att ha tillbringat 30 år utomlands har Liselottes dröm gått i uppfyllelse. I huset som stått tomt mellan 1979 och 2013 bor hon nu och är i full färd med att rusta upp hus och trädgård.
Kristina Kufver Jakobsson och Lars T Jacobson bor på Rosendahl i Kuddby. Kristina valde att lyfta fram en tidigare medlem i Östkinds hembygdsförening, Bengt Appelgren. Många har vittnat om vilken fantastisk historieberättare han var. Får bara Kristina fart på sin gamla mobil kan hon spela upp en fin intervju hon gjorde med Bengt, vi väntar och hoppas det går att ordna.
Nyss nämnda Lars hade tidigare en fotostudio med butik tillsammans med Kristina. En av kunderna var konstnären Bo Beskow. Vid ett tillfälle dök både Beskow och konstkritikern Ebbe Linde upp samtidigt i studion och lite pinsamt var att Linde nyligen skrivit en mindre smickrande recension av Beskows utställning.
Själv då, Lotta Arrelid som är uppvuxen i Dagsberg men nu bor på Hestadback i Häradshammar. Jag minns mina mellanstadieår i Östra Stenby skola som ligger uppför backen från Boglinatorpet. Vår lärare hette Nils Narby och han var en stor personlighet. Gymnastiklektionerna gick mest till att marschera militäriskt: vänster, vänster, avdelning halt ett två, inget vi gillade. Däremot var det väldigt populärt att i slutet av skoldagen, två och två, få bära hem hans portfölj, få en karamell av fru Narby och inte minst då också kunna paxa första plats i kön till skolbussen.
Karin Lagander från Klintås i Kuddby minns rädslan som fanns för ”Skenäsarna”. Karin berättade historien om när några intagna rymde, stal bil och en päls från Näs och sedan körde iväg. Karins släkting var polis men anade inget ont utan gjorde som vanligt honnör när bilen susade förbi.
Karin och jag har dessutom båda tidiga och tydliga minnen från den hemska bilolyckan som skedde på väg hem från en auktion på Ållonö slott.
Inger Lagnestam kommer från en stor syskonskara som tidigare bott på Selingstad och sedan Flemminge i Östra Stenby. Vi fick höra en fin berättelse om en bror hon aldrig fått träffa och inte visste något om. På senare tid har hon fått veta att han drunknade redan vid ett års ålder, något man aldrig pratade om i familjen. På en enkel gravsten på kyrkogården vid Östra Stenby kyrka står det Bengt. Inger bestämde sig för att bli gravrättsinnehavare och sköter idag graven.
Sedan kom vi in på ditten och datten och våra berättelser korsade varandras vägar. Vi berättade, lyssnade, fikade och hade en väldigt trevlig stund tillsammans! Håll utkik till nästa år så kanske du också vill komma på en av våra berättarträffar.
Lotta Arrelid 200917
Besök på Gladhems gård
Vid gårdsbesöket den 7 maj tog Tomas och Kristina emot oss på Gladhems gård som ligger vackert belägen på en kulle med utsikt över det omgivande jordbrukslandskapet.
För exakt 100 år sedan kom Tomas farfar till gården för att bruka den. På den tiden var det en mjölkgård men efter att Tomas tagit över efter sin far, 1979, blev det så småningom grisar i ladugårdarna. På den tiden fanns det 25 gårdar på Vikbolandet som hade smågrisuppfödning, idag finns det bara en.
Boningshuset uppfördes 1912 men själva gården är mycket äldre än så. Ett synligt bevis är den gamla ryggåsstugan från 1795. Kristina berättar hur man varsamt och med antikvariska metoder renoverat stugan genom åren.
Solen sken och 15 nöjda besökare intog kaffe med matsäck spetsat med Kristinas goda mazarinkaka.
Lotta Arrelid 2023
Runstenar
Föreläsningen Runstenar på Vikbolandet den 28 augusti 2022
Medan det efterlängtade regnet öste ner utanför Häradshammars bygdegård satt vi trollbundna när Svante Lagman berättade om runornas utveckling och dess nästan tvåtusenåriga historia.
Svante är runolog vilket betyder att han är specialiserad på runor och runskrift och vi fick ta del av en mycket pedagogisk beskrivning över hur runorna förändrats genom århundrandena. Det som vid en första anblick verkade ganska enkelt visade sig bli mer och mer komplicerat varefter språkljud och runor ändrades.
Vikbolandet är ett område mycket rikt på fornlämningar och runstenar. Svante valde ut några runstenar som han tolkade och berättade om. Något som är extra intressant just på Vikbolandet är att det finns flera förnamn på stenarna som är unika och bara förekommer just här.
Något som kanske inte så många kände till var att runstenarna ofta var mycket färgglada när de gjordes, inte bara rödmålade som idag. Dessutom var det troligtvis så att mycket ristades på trä och därmed gått förlorat. Och bäst av allt, alla runstenar är ännu inte funna, så hem och peta undan lite mossa, vem vet vad du kan hitta?!
Det var meningen att vi efter föreläsningen gemensamt skulle besöka runstenarna utanför Östra Stenby kyrka men efter skyfallet röstade publiken fram att vi skulle inta matsäcken i hembygdsgården där det istället blev en trevlig pratstund.
Fantastisk länk för den som är intresserad, alla Sveriges runstenar med texter finns enkelt att hitta på Riksantikvarieämbetets hemsida https://app.raa.se/open/runor/search
Lotta Arrelid
Läs ditt landskap
Läs ditt landskap - föreläsning om historiska kartor
Den 16 april kunde vi lyssna till en mycket intressant föreläsning om historiska kartor och hur vi idag kan se spår från förr i vårt moderna jordbrukslandskap.
Föreläsare var Niklas Cserhalmi som är direktör för Arbetets museum i Norrköping men som också är agrarhistoriker och som skrivit boken Fårad mark där man kan läsa mer om detta.
Vi fick lära oss hur en jordbruksbygd förändrats genom århundradena och hur tillgången på järnmalm, och därmed möjligheten att framställa liar och sko spadar, hade stor påverkan på förändringarna. Med spaden kunde man dika ut och med liens hjälp kunde man skörda och torka gräs från ängen. Därmed kunde man i sin tur börja installa djuren som gav gödsel till åkrarna som sedan gav människorna mat. ”Äng är åkers moder” är ett uttryck man brukar använda.
Vi tittade på gamla kartor från 1650-talet och framåt och fick lära oss om hemman, mantal, stänger och fägator.
Efter föreläsningen gjord vi en gemensam utflykt till Hestad by straxt utanför Östra Husby. Ännu idag kunde man se ut över landskapet och se var den gamla ängen legat och vi hittade även spår efter en ålderdomlig odling. I strålande aprilsol avslutades vår utflykt med medhavd matsäckskorg på den utflyttade gården Hestadback.
Lotta Arrelid 230416
