Vid gårdsbesöket den 7 maj tog Tomas och Kristina emot oss på Gladhems gård som ligger vackert belägen på en kulle med utsikt över det omgivande jordbrukslandskapet.
För exakt 100 år sedan kom Tomas farfar till gården för att bruka den. På den tiden var det en mjölkgård men efter att Tomas tagit över efter sin far, 1979, blev det så småningom grisar i ladugårdarna. På den tiden fanns det 25 gårdar på Vikbolandet som hade smågrisuppfödning, idag finns det bara en.
Boningshuset uppfördes 1912 men själva gården är mycket äldre än så. Ett synligt bevis är den gamla ryggåsstugan från 1795. Kristina berättar hur man varsamt och med antikvariska metoder renoverat stugan genom åren.
Solen sken och 15 nöjda besökare intog kaffe med matsäck spetsat med Kristinas goda mazarinkaka.
Lotta Arrelid 2023
Runstenar
Föreläsningen Runstenar på Vikbolandet den 28 augusti 2022
Medan det efterlängtade regnet öste ner utanför Häradshammars bygdegård satt vi trollbundna när Svante Lagman berättade om runornas utveckling och dess nästan tvåtusenåriga historia.
Svante är runolog vilket betyder att han är specialiserad på runor och runskrift och vi fick ta del av en mycket pedagogisk beskrivning över hur runorna förändrats genom århundrandena. Det som vid en första anblick verkade ganska enkelt visade sig bli mer och mer komplicerat varefter språkljud och runor ändrades.
Vikbolandet är ett område mycket rikt på fornlämningar och runstenar. Svante valde ut några runstenar som han tolkade och berättade om. Något som är extra intressant just på Vikbolandet är att det finns flera förnamn på stenarna som är unika och bara förekommer just här.
Något som kanske inte så många kände till var att runstenarna ofta var mycket färgglada när de gjordes, inte bara rödmålade som idag. Dessutom var det troligtvis så att mycket ristades på trä och därmed gått förlorat. Och bäst av allt, alla runstenar är ännu inte funna, så hem och peta undan lite mossa, vem vet vad du kan hitta?!
Det var meningen att vi efter föreläsningen gemensamt skulle besöka runstenarna utanför Östra Stenby kyrka men efter skyfallet röstade publiken fram att vi skulle inta matsäcken i hembygdsgården där det istället blev en trevlig pratstund.
Fantastisk länk för den som är intresserad, alla Sveriges runstenar med texter finns enkelt att hitta på Riksantikvarieämbetets hemsida https://app.raa.se/open/runor/search
Lotta Arrelid
Läs ditt landskap
Läs ditt landskap - föreläsning om historiska kartor
Den 16 april kunde vi lyssna till en mycket intressant föreläsning om historiska kartor och hur vi idag kan se spår från förr i vårt moderna jordbrukslandskap.
Föreläsare var Niklas Cserhalmi som är direktör för Arbetets museum i Norrköping men som också är agrarhistoriker och som skrivit boken Fårad mark där man kan läsa mer om detta.
Vi fick lära oss hur en jordbruksbygd förändrats genom århundradena och hur tillgången på järnmalm, och därmed möjligheten att framställa liar och sko spadar, hade stor påverkan på förändringarna. Med spaden kunde man dika ut och med liens hjälp kunde man skörda och torka gräs från ängen. Därmed kunde man i sin tur börja installa djuren som gav gödsel till åkrarna som sedan gav människorna mat. ”Äng är åkers moder” är ett uttryck man brukar använda.
Vi tittade på gamla kartor från 1650-talet och framåt och fick lära oss om hemman, mantal, stänger och fägator.
Efter föreläsningen gjord vi en gemensam utflykt till Hestad by straxt utanför Östra Husby. Ännu idag kunde man se ut över landskapet och se var den gamla ängen legat och vi hittade även spår efter en ålderdomlig odling. I strålande aprilsol avslutades vår utflykt med medhavd matsäckskorg på den utflyttade gården Hestadback.
Lotta Arrelid 230416
Ängsladan efter 2021 års insatser
Under sensommaren 2021 stod det klart att restaureringen av ladan kunde fortsätta och slutföras.Vi fick då beskedet att vi får ett projektstöd från Jordbruksverket, till stor del bestående av EU-medel. Länsstyrelsens enhet för plan och kultur lämnade ett mindre bidrag i egenskap av "övrig offentlig finansiär".
Under hösten brädfodrades ladan med okantade bräder som spikades med gammal klippspik. Ny dörr och lucka tillverkades också. Bilden visar hur ladan ser ut nu. Under det kommande sommarhalvåret är det dags att rödfärga ladan, vilket är tänkt att ske ideellt.
Gunnar Peterson
Ängsladan 2021
Ängsladan på Arkömjukan
Restaureringen av ängsladan på Arkömjukan
Under hösten 2020 genomfördes i Östkinds hembygdsförenings regi en del restaurerings-arbeten med den kulturhistoriskt mycket värdefulla ängsladan på Arkömjukan. Detta kunde ske tack vare ett ekonomiskt bidrag från Länsstyrelsen kulturmiljöenhet. Vi har ersatt svårt rötskadat gammalt timmer med nytt. Detta arbete blev mer omfattande är beräknat. Vidare har vi reparerat vasstaket, som nylades i Östkinds hembygdsförenings regi i slutet av 1970-talet. Då lades taket av Sven Leo, som i yngre år varit verksam som vasstakläggare. År 2008 intervjuade vi Sven Leo om vad som gäller vid vasstakläggning och vi skrev ner det han berättade. Detta material var till stor hjälp, när vi nu skulle reparera taket. Nedtill var vasstaket fortfarande intakt men upptill var det kraftigt uttunnat och längst upp vid nocken var det mesta borta. Vi skar och buntade ihop en mängd vass, som behövdes för reparationen. Vassen bands fast på taket med ståltråd runt läkt på ovansidan och rafter på undersidan. Utmed nocken lades halm som hålls på plats av en stock med en mängd utstickande pinnar. Sven Leo använde en stor, specialtillverkad nål, ca 60 cm lång, vid ståltrådsbindandet. Vi fick låna en kopia av den nålen, tillverkad av sonen Bosse Leo och den var till mycket stor hjälp.
Bilden ovan visar hur ladan ser ut nu efter årets arbeten. Några medlemmar i hembygds-föreningen har varit med och hjälpt till. Här kan nämnas Anders Ek, Kristina Carlsson, Johan och Marie Bagge samt undertecknad. Timringsarbetet utfördes av Henrik Peterson. I år är det vår förhoppning att kunna slutföra restaureringen genom att återställa brädfodringen. I vår eller i sommar hoppas vi kunna göra en vandring till ladan för intresserade medlemmar.
