Läs ditt landskap

Läs ditt landskap - föreläsning om historiska kartor Den 16 april kunde vi lyssna till en mycket intressant föreläsning om historiska kartor och hur vi idag kan se spår från förr i vårt moderna jordbrukslandskap. Föreläsare var Niklas Cserhalmi som är direktör för Arbetets museum i Norrköping men som också är agrarhistoriker och som skrivit boken Fårad mark där man kan läsa mer om detta. Vi fick lära oss hur en jordbruksbygd förändrats genom århundradena och hur tillgången på järnmalm, och därmed möjligheten att framställa liar och sko spadar, hade stor påverkan på förändringarna. Med spaden kunde man dika ut och med liens hjälp kunde man skörda och torka gräs från ängen. Därmed kunde man i sin tur börja installa djuren som gav gödsel till åkrarna som sedan gav människorna mat. ”Äng är åkers moder” är ett uttryck man brukar använda. Vi tittade på gamla kartor från 1650-talet och framåt och fick lära oss om hemman, mantal, stänger och fägator. Efter föreläsningen gjord vi en gemensam utflykt till Hestad by straxt utanför Östra Husby. Ännu idag kunde man se ut över landskapet och se var den gamla ängen legat och vi hittade även spår efter en ålderdomlig odling. I strålande aprilsol avslutades vår utflykt med medhavd matsäckskorg på den utflyttade gården Hestadback. Lotta Arrelid 230416

Ängsladan efter 2021 års insatser

Under sensommaren 2021 stod det klart att restaureringen av ladan kunde fortsätta och slutföras.Vi fick då beskedet att vi får ett projektstöd från Jordbruksverket, till stor del bestående av EU-medel. Länsstyrelsens enhet för plan och kultur lämnade ett mindre bidrag i egenskap av "övrig offentlig finansiär". Under hösten brädfodrades ladan med okantade bräder som spikades med gammal klippspik. Ny dörr och lucka tillverkades också. Bilden visar hur ladan ser ut nu. Under det kommande sommarhalvåret är det dags att rödfärga ladan, vilket är tänkt att ske ideellt.

Gunnar Peterson

Ängsladan 2021

Ängsladan på Arkömjukan

Restaureringen av ängsladan på Arkömjukan

Under hösten 2020 genomfördes i Östkinds hembygdsförenings regi en del restaurerings-arbeten med den kulturhistoriskt mycket värdefulla ängsladan på Arkömjukan. Detta kunde ske tack vare ett ekonomiskt bidrag från Länsstyrelsen kulturmiljöenhet. Vi har ersatt svårt rötskadat gammalt timmer med nytt. Detta arbete blev mer omfattande är beräknat. Vidare har vi reparerat vasstaket, som nylades i Östkinds hembygdsförenings regi i slutet av 1970-talet. Då lades taket av Sven Leo, som i yngre år varit verksam som vasstakläggare. År 2008 intervjuade vi Sven Leo om vad som gäller vid vasstakläggning och vi skrev ner det han berättade. Detta material var till stor hjälp, när vi nu skulle reparera taket. Nedtill var vasstaket fortfarande intakt men upptill var det kraftigt uttunnat och längst upp vid nocken var det mesta borta. Vi skar och buntade ihop en mängd vass, som behövdes för reparationen. Vassen bands fast på taket med ståltråd runt läkt på ovansidan och rafter på undersidan. Utmed nocken lades halm som hålls på plats av en stock med en mängd utstickande pinnar. Sven Leo använde en stor, specialtillverkad nål, ca 60 cm lång, vid ståltrådsbindandet. Vi fick låna en kopia av den nålen, tillverkad av sonen Bosse Leo och den var till mycket stor hjälp.

Bilden ovan visar hur ladan ser ut nu efter årets arbeten. Några medlemmar i hembygds-föreningen har varit med och hjälpt till. Här kan nämnas Anders Ek, Kristina Carlsson, Johan och Marie Bagge samt undertecknad. Timringsarbetet utfördes av Henrik Peterson. I år är det vår förhoppning att kunna slutföra restaureringen genom att återställa brädfodringen. I vår eller i sommar hoppas vi kunna göra en vandring till ladan för intresserade medlemmar.

Gunnar Peterson

Våra ortnamn

Våra ortnamn – om bebyggelsehistoria med fokus på Vikbolandet

2020 var året då inte mycket blev som det var tänkt. Vårens planerade föreläsning om ortnamn fick ställas in och istället hållas i slutet av augusti. Utrustade med handsprit, stora avstånd och ett max på 30 personer i Östra Husby rymliga bygdegård blev det ”fullsatt”.

Svante Lagman som är fil. dr i nordiska språk, tog oss med på en hisnande resa genom historien. Han berättade att våra ortnamn har en lång historia och många namn är ett par tusen år eller äldre, men att vi idag känner bara till deras nutida namn. Om vi lär oss mer om hur och när ortnamnen uppkom får vi nya perspektiv på dagens kartor och på köpet får vi en berättelse om vår bebyggelsehistoria.

Vi fick klart för oss att namnen kom till vartefter Östergötland befolkades utefter vattenlederna. Namn som slutar på -inge t.ex. Hylinge är väldigt gamla liksom namn som slutar på -stad vilket det ju finns ganska många som gör på Vikbolandet. Slutar namnet på -borg har det tillkommit lite senare.

Alla i publiken som ville fick sedan möjlighet att fråga Svante om namnets ursprung för just deras by eller gård.

Efter föreläsningen var det dag för avfärd mot Oklunda-ristningen som ligger straxt utanför Östra Husby. Ristningen som är från 800-talet, är en av Sveriges mest fascinerande runinskrifter och sägs vara landets äldsta rättsdokument.

För att hålla avstånd turades vi om att äta vår medhavda matsäck i sensommarsolen och att titta på ristningen. Svante, vars specialitet är just runor, berättade entusiastiskt och outtröttligt för alla.

Särskilt tack till familjen Roth på Oklunda gård som på lite avstånd deltog i arrangemanget.

Lotta Arrelid