Wikbolandsmarken i Östra Husby

Laga skifte på Vikbolandet

Föreläsning den 28 april 2019 med efterföljande visning kring temat bebyggelseförändringar på Vikbolandet åren 1840-1880.Föreläsare och guide var Kalle Bäck som är professor emeritus i historia vid Linköpings universitet. Efteråt besöktes Utangärdstad by utanför Östra Husby för att titta på gårdsbilden.

Kalkputsning på lerklinade innerväggar i Skogstorpet

Vi lärde oss blanda, lägga på och putsa släckt kalk, sand och vatten. Genomgång av användbara verktyg och maskiner. En fortsättning på tidigare lerklinings kurs.

Östkinds hembyggsförening anordnade denna kurs i samverkan med Studieförbundet Vuxenskolan på Vikbolandet för att sprida kunskap och medvetenhet om äldre byggnader och byggnadstekniker från äldre tider.

Arkeologidagen

Besök på Gullborgs fornborg.

https://www.nt.se/nyheter/norrkoping/stort-intresse-for-gullborgs-fornborg-om5431375.aspx

Invigning av infotavlan om Jonsbergs kvarn

Sedan länge har det inom hembygdsföreningen funnits en kvarngrupp. Gruppen hade tidigare ansvar för kvarnen och samlingen av lantbruksredskap. Efter branden i maj 2014 har vi diskuterat hur kunskapen om den gamla miljön och kvarnverksamheten ska kunna bevaras.

Eftersom mycket få föremål finns kvar beslutade vi att sätta upp en tavla med bilder och texter. De flesta bilderna har scannats från Margareta Nilssons album men även några bilder från åren straxt innan branden finns med. Till bilderna finns kortfattade texter. Några större järnföremål som hittades i brandresterna är upplagda på stenar.

Förutom bilder och texter om kvarnen finns även lite info om ån och Vikbolandet.

Tavlan, som sitter på gaveln till det gamla stallet vid bron invigdes den 28 maj 2018 av föreningens ordförande Mikael Hagdahl i närvaro av bland andra kvarngruppens medlemmar.

Alla är välkomna att komma och titta på tavlan.

Vid samma tillfälle invigdes den nya fiskvandringsvägen, eller snarare att det gamla fiskvandringshindret tagits bort av Norrköpings kommun. Som en sista rest av kvarnfallet fanns nämligen tidigare ett ca 1 meter högt fall som hindrat fiskar att gå längre upp i ån. Den invigningen utfördes av Stefan Arrelid, ordförande i Naturskyddsföreningen i Norrköping.

Tomtebesök

Förskolebarnen i Kättinge träffar tomten i Löktorpet.

Kort rapport från lerkliningskurs september 2017

En lite höstruskig septembermorgon samlades nio förväntansfulla deltagare vid Östra Stenby skola för att åka och därefter gå några hundra meter till Skogstorpet som Kristina och Tomas Karlsson i Gladhem välvilligt ställt till förfogande. Två veckor tidigare hade torpet varit studieobjekt för en timringskurs. Vi hoppas (och tror) att det lilla huset blivit ännu finare efter kurserna.

Kursledaren, målarmästare Anders Ek, hälsade välkommen och till dagens första kaffekopp fick vi en genomgång av den nästan lite mytiska lerkliningen. Anders berättade att det är en mycket gammal metod och, som vanligt, har den många fördelar mot moderna väggbeklädnader. Man använder material som finns (fanns!) på varenda gård. Den är billig, beständig, vindtät och värme- och ljudisolerande. Materialet kan faktiskt också återanvändas vid nästa renovering. Lerklining har använts i hundratals år både i slott och koja och även i ekonomibyggnader eftersom det går utmärkt att kalka, måla eller tapetsera efter olika behov i de klinade rummens karaktär t.o.m. i taken. Kursen avsåg bara invändig lerklining, men den har även använts för väggtäckning utanpå en timmervägg.

Därefter var det dags att börja blanda ”degen”. Ingredienserna är lera, sand, limvatten, armering och kogödsel. Inte hästgödsel eftersom det kan ge risk för stelkramp. Som armering använde vi hackad halm men även olika sorters hår från djur (och människor !) har använts. Kvalitén, proportionerna och i vilken ordning de blandas är viktigt. Exempel på recept och inköpsställen finns på nätet bl.a. på Östkinds hemsida. Där finns även övrig dokumentation och kursmaterial som Anders hade sammanställt.

Så var det dags för blandning. I äldre tider var det ett mödosamt jobb. Antingen fick drängar, pigor och barn klafsa runt i blandningskaret eller så fick en oxe göra detsamma. Vid vår kurs slapp vi som tur var det för Anders hade hyrt en specialblandare med roterande armar. Den fick jobba hårt. En vanlig cementblandare duger tyvärr inte. Blandningen ska vara så lagom tjock att den fastnar på en vertikal vägg utan att rinna, men ändå går att pressa in i springorna mellan stockarna.

Nu kom jobbet igång! Vi växlade mellan olika moment så alla fick prova på. Blanda, pressa in kliningen mellan stockarna, spika upp murarnät för att ytskiktet ska sitta kvar och smeta ut jämt på hela ytan. Efter lite övning och med rätt murarverktyg gick det ganska bra och resultatet såg nästan proffsigt ut.

Just som vi hade summering vid eftermiddagskaffet kom regnet. Egentligen mycket lägligt eftersom kliningen ska torka långsamt för att inte spricka och hög luftfuktighet är alltså bra.

Tack till alla som ordnat denna intressanta och lärorika kurs.

Johan Bagge Jonsberg

Sockenvandring Östra Stenby 22 augusti 2015

Medlem berättar om sitt torp i Östra Stenby.

Ett 50-tal besökare och ortsbor fick en härlig lördagsvandring i solen med mycket intressant historia. Lars Jönsson hälsade oss välkomna att följa i några lokala hanverkares fotspår och boende.

Karlsson berättar om torp i Östra Stenby.

Lilly Carlson berättar om Hantverksgatan som gick från Aliceborg, förbi Berglund, Hinnerstorp, Helgetorp, Högstad, inom en sträcka på 500 meter och vidare ut till Helgestad.

Birat kåserar om torp i Sverige

Vandringen började vid det äldsta av torpen, Berglund som troligen är från 1700 –talet och tidigare tillhört Fyrby gård. Elin Lantz f 1878, bodde i torpet från år 1923 tillsammans med sina föräldrar. Hon gick runt på gårdarna och hjälpte till med bak, byk och slakt. Många personer minns henne ännu idag med glädje. Tidigare beboddes huset av skräddarmästare Carlsson, vars dotter Hulda, också gjorde dagsverken på gårdarna i Östra Stenby.

Ingegerd Månsson i Helgestad som minns Elin Lantz och arbetet med tillverkning av potatisstärkelse/mjöl, berättade om detta. Nuvarande ägare visade oss saker från renovering och spelade härlig musik på en gammal trattgrammofon.

Vid nyrenoverade Aliceborg, bjöd nuvarande ägarna på hemgjord svartvinbärssaft. Familjen Ålander byggde huset på 1800-talets mitt och hade snickeri med tillverkning av likkistor. Senare bodde Hulda Eriksson med familj som var blankstrykerska. Hon stärkte och strök kragar, skjortbröst och manschetter. Orgeltrampare Nilsson, ”Tretummenisse”, bodde i huset senare.

Finsömmerska Maria Håkansson bodde i Hinnerstorp och sydde damkläder på 1940-talet. På 1950-talet bodde skomakare Hellerstedt i det lilla huset och många personer minns dråpliga händelser runt honom.

I Helgetorp bodde under 1900-talets första hälft, Edit o Gustav Andersson som var arbetare på Rotenberg. Gustavs far, Leonard, tidigare sjöman, sydde skinnvästar och stoppvästar. Symaskinen finns idag på Helgestad.

Högstad byggdes 1840 och var en egen gård som Helgestad köpte år 1900 och styckade sedan ifrån huset med tomt på 1930-talet. Nuvarande ägare berättade om tidigare boenden där.

Mycket gott kaffe med smörgåsar med stekt ägg intogs i naturen med en föreläsning av Johan Birath, Boxholm, som berättade torphistoria med stor inlevelse!

Lars Lilly och Kristina

Rodga herrgård & trädgård i Kolmården

Drygt trettio medlemmar deltog i föreningens höstutflykt till Rodga och blev guidade runt både i trädgården och i huvudbyggnaden av systrarna Ulla Darenius och Eva Darenius Asp. Rodga kan spåras tillbaka ända till medeltiden var då röjningshemman och utvecklades under 1600-talet till centrum för segelmakeri. 1860 lades segelduksväveriet ner. Gården har bytt ägare några gånger under tidernas lopp och köptes 1987 av familjen Darenius.